I går var vi hos Martin och Gina, våra vänner i linköping, och träffa E-n, endast 16dagar gammal, när jag först såg honom i vagnen fick jag mig en liten chock" Åh gud så liten" är dom så små, det var det enda jag tänkte på en bra stund. Men han är inte mindre en andra bebisar, det sorliga i allt är att min E var ju ännu mindre, och jag har glömt hur liten han var:(
Men nog om mig, E-n var ju jätte söt, jätte kalufs hade han( jag ÄLSKAR håriga bebisar:)), jag tyckter uppriktigt att han var söt, alla bebisar är ju inte det(fy på mig). Jag bar på den lille E-n, det var jätte gosigt. Jag kunde inte få nog av att punktera för Martin o Gina , att ta vara på den här tiden, för det går så fort. Det gör verkligen det. Ett exempel på det är att för tio månader sen, var min E mindre än vad E-n är, och nu sitter E under bordet och drar i min strumpa och säger "mamma, titta där, mamma"
/"Stanna tiden"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar